<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="/rss20.xsl" media="screen"?>
<rss xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
<channel>
<atom:link href="http://inmontreal.hautetfort.com/det-franska-spaket/index.rss" rel="self" type="application/rss+xml" />
<title>in Montréal - det-franska-spaket</title>
<description>in Montréal</description>
<link>http://inmontreal.hautetfort.com/det-franska-spaket/</link>
<lastBuildDate>Fri, 24 Apr 2009 07:17:12 -0400</lastBuildDate>
<generator>HautetFort.com</generator>
<copyright>All Rights Reserved</copyright>
<item>
<guid isPermaLink="true">http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/11/29/namn.html</guid>
<title>Namn</title>
<link>http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/11/29/namn.html</link>
<author>noreply@hautetfort.com (inmontreal)</author>
<category>Det franska spåket</category>
<pubDate>Mon, 01 Dec 2008 13:47:00 -0500</pubDate>
<description>
&lt;p&gt;Med jämna mellanrum får jag aha-upplevelser rörande alla möjliga saker. Det kan röra sig om allt från språkliga missförstånd till varför folk beter sig på ett visst sätt. Min senaste aha-upplevelse rör dock konstruktionen av franska namn. Jag har alltid tyckt att det är lustigt med alla dubbelnamn och det känns ofta som fransmännen blandar tjej och killnamn helt vilt. Så är givetvis inte fallet. Jag fick här om veckan det förklarat för mig att namnets genus beror på vad det är för namn som står först. Låt mig illustrera:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;text-decoration: underline;&quot;&gt;Killnamn&lt;/span&gt;&lt;br /&gt; Jean-Marie&lt;br /&gt; Pierre-Marie&lt;br /&gt; Pierre-Anne&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;text-decoration: underline;&quot;&gt;Tjejnamn&lt;/span&gt;&lt;br /&gt; Marie-Jean&lt;br /&gt; Marie-Pierre&lt;br /&gt; Anne-Pierre&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Enkelt eller hur? Givetvis finns det säkert en massa undantag men som huvudregel gör den här insikten mitt liv i någon mån lättare.&lt;/p&gt; 
</description>
</item>
<item>
<guid isPermaLink="true">http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/10/10/stora-ord.html</guid>
<title>Stora ord</title>
<link>http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/10/10/stora-ord.html</link>
<author>noreply@hautetfort.com (inmontreal)</author>
<category>Det franska spåket</category>
<pubDate>Sat, 25 Oct 2008 12:15:00 -0400</pubDate>
<description>
&lt;p&gt;&lt;img src=&quot;http://inmontreal.hautetfort.com/media/01/00/1166301499.JPG&quot; id=&quot;media-1336169&quot; alt=&quot;DSCN3084.JPG&quot; style=&quot;border-width: 0; float: right; margin: 0.2em 0 1.4em 0.7em;&quot; name=&quot;media-1336169&quot; /&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;En av de saker som är spännande med nya språk är svärorden. Nu är visserligen inte franskan ett helt nytt språk för mig, jag har ju trots allt bott i frankrike ett tag. Men här är det inte franska svordomar som gäller, här är det svordomar från Québec. Skillnaden är att franskan ofta använder ord som även skulle anses fula på svenska om man översatte dem. Québecs svordomar är helt anorlunda och väldig religionsinspirerade.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Som jag förstår det har dess svordomar sitt ursprung i den så kallade '&lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Quiet_revolution&quot;&gt;tysta revolutionen&lt;/a&gt;' vilket verkar vara någon typ av expressekularisering av Québec i början av 60-talet. En del av sekulariseringen och revolten var att man började använda romerskkatolska ord som svärord.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span style=&quot;text-decoration: underline;&quot;&gt;De vanligaste:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt; Tabarnak - &lt;a href=&quot;http://sv.wikipedia.org/wiki/Tabernakel&quot;&gt;Tabernakel&lt;/a&gt;&lt;br /&gt; Hostie - Oblat&lt;br /&gt; Sacré - Heliga&lt;br /&gt; Câlisse - Kalk&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det här är inte bara något jag hittar på, folk använder dessa ord konstant som svärord/förstärkingsord. Mest av allt är saker tabarnak hit och tabarnak dit. Jag hör aldrig de 'franska' svärorden om jag inte pratar med folk från frankrike. Råkar man vara franskspråkig kanske en artikel på ämnet och användningsområderna för svordommarna kan &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://fr.wikipedia.org/wiki/Sacre_qu%C3%A9b%C3%A9cois&quot;&gt;roa&lt;/a&gt;. Jag upphör då aldrig att förundras.&lt;/p&gt; 
</description>
</item>
<item>
<guid isPermaLink="true">http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/08/22/cul-sec.html</guid>
<title>Cul sec!</title>
<link>http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/08/22/cul-sec.html</link>
<author>noreply@hautetfort.com (inmontreal)</author>
<category>Det franska spåket</category>
<pubDate>Fri, 05 Sep 2008 16:37:00 -0400</pubDate>
<description>
&lt;p&gt;Den här gången är det inte så mycket ett idiom som jag vill presentera som ett uttryck och kommer från våra franska vänner. &quot;Cul sec!&quot; betyder direkt översatt &quot;rumpan torr!&quot; men används givetvis inte på det sättet. Den egentliga meningen är &quot;botten upp!&quot;. Franska dryckestermer är väldigt underhållande. Kan inte bestämma mig om denna nya bekantskap tagit över som favorit. Tidigare har jag varit väldigt förtjust i uttrycket &quot;avoir gueule de bois&quot; som direktöversatt betyder &quot;ha träkäft&quot; och betyder att vara bakfull, eftersom det då kan kännas som om käften är gjord av trä.&lt;/p&gt; 
</description>
</item>
<item>
<guid isPermaLink="true">http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/08/10/revenons-a-nos-moutons.html</guid>
<title>Revenons à nos moutons</title>
<link>http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/08/10/revenons-a-nos-moutons.html</link>
<author>noreply@hautetfort.com (inmontreal)</author>
<category>Det franska spåket</category>
<pubDate>Tue, 12 Aug 2008 08:05:00 -0400</pubDate>
<description>
&lt;p&gt;Den engagerade och pratsamma lärare jag har på min franskakurs&lt;a href=&quot;http://inmontreal.hautetfort.com/media/01/00/1264026218.jpg&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;img src=&quot;http://inmontreal.hautetfort.com/media/01/00/920069495.jpg&quot; id=&quot;media-1213766&quot; alt=&quot;katten.jpg&quot; style=&quot;border-width: 0; float: right; margin: 0.2em 0 1.4em 0.7em;&quot; name=&quot;media-1213766&quot; /&gt;&lt;/a&gt; är inte främmande för att slänga ur sig uttryck till höger och vänster. Ett av de roligare jag har hört på länge kom här om dagen; &quot;Revenons à nos moutons&quot; vilket översatt betyder &quot;låt oss återvända till fåren&quot;. Yttrycket används när man glidit iväg lite från det man tidigare talade om och har betydelsen: låt oss återgå till ämnet. Min första tanke när jag hörde uttrycket var att det är ett tecken på ett språk som utvecklat i ett inte särskilt urbaniserat samhälle. Men med hjälp av min &lt;a target=&quot;_blank&quot; href=&quot;http://www.google.com&quot;&gt;trogna vän&lt;/a&gt; upptäckte jag att uttrycket egentligen kommer från en fransk medeltida fars... vissa saker är svåra att gissa sig till.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Till höger syns våran lånekatt Lola med den eminenta &quot;kattleksak&quot; som medföljde mina nya hela jeans.&lt;/p&gt; 
</description>
</item>
<item>
<guid isPermaLink="true">http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/07/23/etre-soup-au-lait.html</guid>
<title>Être soup au lait</title>
<link>http://inmontreal.hautetfort.com/archive/2008/07/23/etre-soup-au-lait.html</link>
<author>noreply@hautetfort.com (inmontreal)</author>
<category>Det franska spåket</category>
<pubDate>Sat, 02 Aug 2008 08:05:00 -0400</pubDate>
<description>
&lt;p&gt;Idag åker jag iväg till Québec med skolan men lämnar er med en liten bild och ett (eventuellt) användbart uttryck. För eftersom franskan är så rik på roliga idiom och andra dumheter tänkte jag dela med mig av mina språkliga erfarenheter om och när jag snubblar över nya uttryck.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dagens uttryck är: &quot;être soup de lait&quot; betyder direktöversatt &quot;att vara mjölksoppa&quot;. Jag kan inte påstå att jag direkt förstod vad det betydde när en av mina sambos förklarade för mig att det var hennes favorituttryck på franska. Förklaringen är dock väldigt väldigt logisk. Att vara mjölksoppar innebär nämligen att vara en person som helt plötsligt brusar upp. Kopplingen till mjölksoppa är hur mjölk beter sig när man kokar upp den.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;Det som syns på bilden är utsikten från balkongen till den lägenhet jag temporärt bodde i ett tag.&lt;/p&gt; &lt;div style=&quot;text-align: center&quot;&gt;&lt;img src=&quot;http://inmontreal.hautetfort.com/media/00/01/1115681548.2.JPG&quot; alt=&quot;DSCN3103.JPG&quot; style=&quot;margin: 0.7em 0px; border-width: 0px&quot; id=&quot;media-1167195&quot; /&gt;&lt;/div&gt; 
</description>
</item>
</channel>
</rss>