21.10.2008
Bisous
Redan i Frankrike hade jag svårt för det eviga kindpussande som de sysslar med. Man förväntas pussas när man hälsar på folk man känner (oavsett hur många), pussas när man går (gärna leta upp alla) och ibland även pussas medan man presenterar sig för folk (det känns ungefär så konstigt som det låter). Det är ett olika antal kindpussar beroende på var i Frankrike folk kommer ifrån, alltså en hel vetenskap! Icke att förglömma är det faktum att folk kan bli riktigt sårade och sura om man inte respekterar pussningsreglerna. Jag brukar för det mesta skylla på att jag är utlänning och inte förstår deras kulturella finlir, vilket fungerar i de flesta fallen.
Så hur är det nu i Québec? Jo, det smackas mer här än vad det gör i Paris. Med jämna mellanrum får man riktiga blöta pussar på kinderna. De pussas oftast två gånger här (precis som jag är van från i Paris) däremot så har mitt muskelminne stora svårigheter med det faktum att man börjar med att pussa på motsatt kind som jag är van vid. Det kanske inte låter som om det skulle vara så svårt. Faktum är dock att jag nu funnit mig i allt för många pinsamma situationer där jag varit när att ge någon en kyss mitt på munnen. Det är nämligen ungefär där man hamnar när jag försöker pussa någon på högerkinden medan denna siktar in sig på vänster. Vilka värdsliga problem!
10:59 Publié dans Min vardag | Lien permanent | Commentaires (0) | Envoyer cette note | Tags : sociokultur


Ecrire un commentaire